Det här är mitt 500:e inlägg i den här bloggen. Vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta. Skratta åt alla minnen som sparas här eller gråta åt hur ointressant och tråkiga grejer man skrivit om. Vem fan pallar skriva om sitt liv egentligen. Eller egentligen är det inte ens sanningen. Det livet minus allt som betyder nåt för det är hemligt. Det är samma grej som när folk ska fota helahela tiden. Hate it! Kom igen kan man inte njuta av stunden istället för att ta fula bilder av det. Det vi vill minnas minns vi allafall...

Ftm ligger jag och kollar på Wallander och lackar på tv4 för att de har världens längsta reklamer som man hinner köra vasaloppet på. Inte nog med de så har de nyheterna mitt i filmen! Why man, whyy? Helt seriöst sämsta idén ever.

Imorgon är det företagspresentation inför UF juryn. Scary och roligt. Håll tummarna för Green Entertainment nu.